skulle passa att sjunga live. Jag försökte få med den till ”Väckelsemöte” men istället var den självklar på plattan. Först var det meningen att vi skulle ha ett spelmanslag som spelade och Stockholms Studentsångare som sjöng, men sen föreslog Per Texas att han skulle pröva spela klarinett, och då var saken klar.

vi också gjorde den i TV. Då var det bara piano till och mycket teatralt. Sen blev det disco och stort shownummer i En finstämd kväll med Jonas Gardell. Och nu är det en klockan tre på morgonen i köket på en fest fylle-sång. Stackars pianisten blev ombedd att spela som Little Richard på fyllan och körsångaren ombeddes skråla ala fotbollskör efter för många bira.

Och jo, texten är skriven till ett ex om nån undrade. Vi har inte mycket kontakt idag.

Strömstedt om en tango och fick den här underbara melodin. Då, 1993, var jag bara 29 och det blev lite skämtsamt om ett åldrande som jag på allvar inte erfarit så mycket av, men nu när jag och Mark varit ihop i 20 år kan jag sjunga den här sången med mycket större allvar. Av tangon har blivit en ballad, halva texten är nyskriven och till och med titeln är ny. Från början hette den Kom blunda med mig.

Mellanmjölksshowen. Bägge titlarna är hämtade från en bögporrfilm. Faktiskt är det en och samma film. Det var en cool snubbe som vräkte ur sig one liners medan han plöjde på.

skulle vara skriven av en cp-skadad kille med en text skriven av ett vårdbiträde om natten när familjen sov – och sedan gick låten och vann hela Melodifestivalen! Vad vi letade! Ratade förslag efter förslag. Bland annat låtar som blev stora hittar senare med andra artister men som inte var rätt för oss. Så en kväll skickade Jesper upp melodin till Aldrig… som då hade en engelsk text om nåt helt annat. Alla var ense om att här var Låten. Utom jag. Som tyckte den var dålig. Fast jag ändrade mig, och nu är jag ofantligt glad över att ha fått den här sången att sjunga, att människor älskar den så djupt att de sjunger den på sina bröllop. Faktum är att i bröllopstider får jag nästan dagligen förfrågningar om att sjunga den när folk gifter sig. Texten kom till kl 6 på morgonen på ett hotellrum i Oslo efter att ha showat på en stor teater kvällen innan.

Men när han skickade resultatet blev jag så nöjd att jag plockade med sången i Väckelsemöte. Där sjöngs den första säsongen av Nana Hedin, men när Väckelsemöte sedan fortsatte som soloshow började jag att göra den själv.

orden: NI FINNS! NI ÄR INTE GLÖMDA! Gång på gång, samma ord, innan showen började. Och när showen var över började orden matas igen. Sången handlar om mina vänner som gått bort i aids. Mats, vars fest som trotsade döden jag beskriver i sången, har verkligen funnits, och han hade verkligen en fest som trotsade döden då vi gav honom böcker han aldrig skulle läsa, skivor han aldrig skulle höra, kläder han aldrig skulle hinna bära. Han dog strax efter.

liten rackare, men jag blev väldigt glad för resultatet. Den kommer från Väckelsemöte som ju delvis hade ett religiöst tema. Jag är också nöjd med att få med en kärleksförklaring till min gamle idol Kent Finell! Puss på dig!

jag hem och skrev en upptempo proggsymfonirocklåt av den. När vi spelade in den brukade vi skratta och säga att det här var vår pretto Bohemian Rhapsody-låt som Anders Nunstedts skulle hata.
Över huvud taget fnissade vi ganska mycket om Anders Nunstedt när vi spelade in skivan, och om hur galen han skulle bli av att höra skivan. Och så rätt vi fick! Det är sånt som är så roligt med Anders Nunstedtarna, man vet precis var man har dem! Texten är för övrigt hämtad från romanen ”Jenny” och är tillsammans med Ni är inte glömda kanske den längsta och finaste text jag skrivit, tycker jag.

under pseudonym.)

Sen gjorde jag den i 3d-glasögon och löjlig nyårsplym på huvudet i andra Konserthusshowen 1997. På plattan ville jag att den skulle vara mycket Phil Spector möter dansband. Det blev den också. Jag har en idé om att använda den här sången i nästa show på ett ställe… hmmm… den som lever får se.

80-talet då den sjöngs av Gerhard Hoberstorfer som spelade Rasmus, en kille som var döende i aids. Han sjöng den för sin älskade som skulle överleva. Därefter sjöng först jag den med Kim Hedås, sedan sjöng Kim den själv. I Mellanmjölksshowen gjordes den av Gertrud Stenung. När jag nu gör den själv igen har jag försökt komma bort från jazzen och istället närmat mig den rena vaggvisan.